Multilateralt samarbete inom IEA
International Energy Agency, IEA, har som syfte att dels kunna agera snabbt vid eventuella problem med världens oljetillförsel och dels att minska beroendet av olja. För att agera snabbt har man gjort överenskommelser oljelagring, om att kunna snabbt minska konsumtionen och att ta gemensamt ansvar för tillgångarna, vid behov. För att minska beroendet har man skapat samarbetsformer för att utveckla och ta i bruk alternativ teknik – renare och mer effektiv. Detta samarbete sker främst i ett antal (f.n drygt 40 st) Program, också kallade Technology Agreements (det juridiska dokument som reglerar samarbetet kallas ”Implementing Agreement”).
Sedan IEA bildades har energianvändningens inverkan på miljön och klimatet blivit allt mer uppenbar. Världsutvecklingen har också visat att den framtida tillväxten i energiutnyttjandet kommer från länder utanför den gamla medlemskretsen, främst Kina och Indien. IEAs arbete har därför också kommit att fokuseras både på dessa förhållanden. Arbetet i Programmen är därför öppet inte bara för medlemmarna utan också för ”icke-medlemmar” som önskar bidra till teknikutvecklingen och dra nytta av den. IEAs Program (baserade på juridiskt giltiga ”aggreements”) är idag den enda globala funktionen för tekniksamarbete. Genom att utnyttja denna funktion undviker man onödigt dubbelarbete och man minskar kostnaderna samtidigt som utvecklingstakten kan öka. Detta är viktigt eftersom man på många teknikområden behöver större insatser än något enskilt land förmår även om fördelarna kan vara attraherande. Utveckling fordrar både globala insatser och lokala tillämpningar.
Arbetet är baserat på regeringssamarbete och de som deltar i Programmen som ”Contracting parties” måste sålunda vara nominerade av sitt lands regering (eller deras myndigheter). Därutöver deltar även ett stort antal experter för att inom olika delområden assistera sitt lands kontraktsslutande part. I många program finns också företagsrepresentation från sponsrande företag eller organ. Programmen är med denna uppbyggnad självstyrande och leds av sin Exekutiv-kommitté, ExCo, som består av de kontraktsslutande parternas representanter.
De projekt som Programmen genomför sker genom att alla deltagare skjuter till resurser antingen finansiellt (cost-sharing) eller med arbetskraft (task-sharing). Vanligen finns inslag av båda formerna men en förskjutning har skett senare år mot ökad ”task-sharing”. Ofta men inte alltid sker kostnadsfördelningen i förhållande till ländernas storlek i det aktuella sammanhanget så att stora länder betalar mer.
Den som är intresserad av ett specifikt program bör konsultera programmets egen web-sida och de svenska representanterna vars mail-adresser återfinns vid respektive program.
